Sommar Kattens Öde

Jag kom en sommar, liten och söt.
Jag var så lycklig fick ett eget hem
med mycket kärlek gos och kel.
Sommaren gick, sen blev allt bara fel.
Helt plötsligt var alla borta.
Dom lyckliga stunderna var nu allt för korta.
Ensam och hungrig jag fryser så.
Vinter kommer med snö och slask.
Sitter ensam i en iskall natt.
Trodde aldrig jag skulle bli en herrelös katt.

Varje sommar är det samma sak,
många frågar varför vi alltid skriver om sommarkatter,
det blir ju ingen skillnad ändå.
Men vi anser att man måste skriva om det - varje år -.
Kanske, bara kanske är det någon som tar åt sig och tar sitt ansvar.
Om man inte kan ta med katten hem från sommarvistelsen,
så gör man katten en tjänst genom att inte skaffa den.

Därför är det viktigt att skriva om sommar katten.
Vi som jobbar med hemlösa djur ser vad som händer med
den gulliga, lilla kattungen som blir lämnad på verandatrappen när familjen åker hem.

I flera veckor går katten och väntar på att dom ska komma tillbaka,
vakar över stugan för att inte missa dom, till slut ger katten upp av hunger.

Visst kan dom jaga, men knappast så mycket så att dom blir mätta.,
Dom får mask i magen, avmagrar, får parasiter i pälsen som kliar och
öronen fylls snart med skabb.

Den ulliga pälsen är snart glanslös.
När kylan kommer och den halvstora hemlösa katten, hungrig och
sjuk inte finner något skydd för kylan, så fryser den snart ihjäl.

Vilken vuxen kan med gott samvete lämna katten när dom åker?
Det kommer alltid att vara något vi inte förstår.